november 17, 2024

Mario 64 uppskattning

 Min dotter tyckte jag borde rädda prinsessan i Mario 64, något hon sett i de youtube klipp hon tittar på. Så jag fick sätta mig och försöka ta mig genom Mario 64 till N64, ett spel jag inte spelat innan, utom för att testa handkontroller. Jag brukar testa dem med Mario 64 för det är lättaste sättet se om spaken är responsiv. (Man använder visserligen inte styrkorset men jag har aldrig haft en handkontroll med dåligt styrkors)

Faktiskt har jag bara spelat ett N64 spel tidigare: Banjo Kazooie. Jag gjorde några videos för Japanspels youtubekanal. Det var i och för sig ett fantastiskt spel men jag hann inte spela färdigt det. Det är också enormt långt.

Eftersom jag inte spelat Mario 64 tidigare kan det kanske vara av intresse beskriva hur det är att spela spelet för första gången. Givetvis spelade jag på originalhårdvara, och på japanska.

Mario 64 går för bra för barn att spela också. Min dotter kan inte spela 2D-spel för att hålla nere springknappen och hoppa samtidigt är för svårt. Men att springa i Mario 64 är lättare och hon kan även hoppa på goombas. 


Handkontrollen hon använder är en ASCII handkontroll med samma spak som originalet. Man kan dessutom ställa in turbo på alla knappar. Ingen ville dock köpa den. Folk är ofta skeptiska till allt som inte är original, oavsett hur bra man försäkrar det är.

Mario 64 är ett klassiskt spel som rankas som ett av de bästa N64. Det är uppenbart att de lagt mycket möda på att se till allt fungerar optimalt -- att det aldrig är för svårt men heller inte för lätt. Det tog mig några månader spela genom allt och ta 120 stjärnor, och kanske hälften så lång tid klara Bowser. Nu är jag inte någon gamer så man kan säkert klara det snabbare.

Att spela på japanska fungerar dock inte helt bra. Även med Googles översättningsapp är det ofta alltför kryptiska ledtrådar man får. Hade jag inte kollat på youtube klipp ibland så hade jag nog inte kunnat klura ut det. Även om man spelar på engelska tror jag det är osannolikt man kan hitta alla 120 stjärnor på egen hand.


Står det verkligen så i engelska versioner? 

Den främsta svårigheten ligger i att hitta var stjärnorna finns, men en del stjärnor kräver också att man är bra på att spela. De är inte enormt svårt, men banan med den flygande mattan måste jag ha ägnat 20 timmar åt, liksom banan med klockan. På klockbanan var jag tvungen googla för att förstå att man kan hoppa in i den på olika tider för att få klockan stanna eller gå i annan takt. 

Det frustrerande med Mario 64 är ändå kontrollerna, fastän de verkligen gjort sitt bästa. Jag gissar att handkontrollen specifikt designats för Mario 64 och kamerastyrning. Ändå är det ofta klurigt att göra enkla hopp från en plattform till en annan, eftersom kameran kan få avstånden verka annorlunda än de är. Efter månaders spel hoppade jag fortfarande ner för stup och det känns dumt att ett hopp på några centimeter kräver att man placerar sig rätt, vänder sig åt rätt håll, och sedan få till en kameravinkel som visar avståndet. 

En annan sak jag också insett är hur dåliga spakarna på N64 handkontroller är. Efter någon månad börjar det göra ont att använda spaken för man får trycka hårdare på den. Undrar om kidsen på 1990-talet önskade sig handkontroller i födelsedagspresent? 

Det ser helt klart lättare ut när man tittar på videos. Mario 64 har fortfarande en aktiv spelcommunity som försöker med alla möjliga och omöjliga saker. Nyligen såg jag en video som beskrev den förste spelaren som klarat av spelet utan att använda A-knappen. Det tog honom mer än 40 timmar.

När jag började sälja japanska spel kring 2013 var Mario 64 ett populärt spel för speedrunners. De köpte en japansk N64 konsol och Mario 64, i syfte att försöka klara det så snabbt som möjligt. Jag vet det var speedrunning bland annat för att de alltid efterfrågade första versionen av spelet, "INTE shindou versionen". Shindou versionen har nämligen inte BLJ-buggen som gör man kan klara spelet med 18 stjärnor, eller vad det nu är.

Att den japanska versionen är populär beror på att den japanska texten är kortare, vilket gör att det går något snabbare ta sig genom spelet, om jag förstår det rätt. 

Shindou versionen är alltså rumble pak version. Det är lätt att se för de har olika etiketter. Egentligen är det ingen större nytta att spela Mario 64 med rumble pak, men det är en kul grej, särskilt som det bara såldes i Japan och är lite ovanligare. I början sålde jag rumble pak versionen dyrare, men sen blev speedrunning populärt och då sålde jag första versionen dyrare.

De senaste åren har intresset för speedrunning avtagit, och jag har sänkt priset på Mario 64. För närvarande 199 kr för en lös kassett. Kanske har folk tröttat på speedrunning eller så spelar de numer på emulator, everdrive eller nåt annat sätt. 

Hur som ett utmärkt spel och jag förväntar mig att boxade japanska N64 kommer gå upp i pris, även sådana som Mario 64. Boxarna är kanske de största pappboxar som gavs ut till populära konsoler (minus specialutgåvor). Man kan fråga sig varför de gjordes så stora just i Japan men det är åtminstone estetiskt tilltalande. 

november 10, 2024

Sega Saturn appreciation

Det var så länge sedan jag skrev att det är värt skriva något om Sega Saturn igen.

En sak med Saturn jag ofta funderar över är hur deras dåliga launch i USA i princip innebar slutet för SEGA som konsoltillverkare. Från en genialiskt aggressiv kampanj som Segas dåvarande USA-chef drev för Mega Driven ("genesis"), som innebar att man sänkte priset på konsolen och sålde spelet tillsammans med Sonic, plus alla välkända reklamer med budskapet "Sega does what Nintendon't", så tog en ny chef över när Saturn skulle släppas.

Den nye chefen beslöt att tidigarelägga släppet av Saturn, för att komma före Playstation. Problemet med detta var att ingen av de stora kedjorna var beredda och de bojkottade då Saturn. Dessutom fanns knappt några spel klara. 

När Playstation sedan släpptes som planerat blev det en enorm succé. Allt medan Sega gick kräftgång och bland annat vägrade ta in några av de bästa japanska titlarna, som Grandia. 

Den europeiska marknaden följde i princip den amerikanska. Hade Saturn blivit stor i USA och tagit in spel som Grandia så hade Saturn sannolikt blivit mer populär i Europa. 

I Japan sålde Saturn faktiskt bättre än Nintendo 64, om än knappt (cirka 5 miljoner sålda konsoler för båda) 

Vad som gör Saturn rolig är att den, till skillnad från N64, har ganska många udda spel. Men det krävs att man har tillgång till de japanska spelen. De spel som kom till Europa är, enligt min mening, torftiga. Detta inkluderar även de mer kända titlarna, som Panzer Dragoon, Daytona, Nights into Dreams, Sega Rally och Virtua Fighter. Alltså de spelen som Gamereactor nyligen utsåg till de bästa Saturn spelen

Jag säger inte att spelen är dåliga, men jag tycker inte heller de är något speciellt. Kanske är det just för att de är kända som mitt intresse för dem minskar. Men jag tycker också att den typen av pseudo-3d-spel visar på Saturnens begränsningar snarare än dess styrkor. Det finns bättre spel i alla kategorier. Flera 2d-fightingspel, som X-men-serien. Det finns 3d-fightingspel som Dead or Alive. Det finns FPS som Die Hard (två stycken till och med). Plattformsspel som Astal och Silhouette Mirage. 

Och det finns fantastiska scrollande shooterspel, varav flera är väldigt dyra, men Layer Section är ett exempel. Det finns även kompileringsspel av Parodius, Twinbee och Gradius. (mina favoritserier)

Jag kan nämna fler spel men folk brukar inte gilla det jag gillar, så...

Här exempelvis det absurda Yellow Brick Road:


Här fightingspelet, eller vad man ska kalla det, Savaki som jag ägnade en kväll åt att spela genom:


Sen är spel som Virtua Cop eller någon av de andra ljuspistolspelen perfekta som "pick up and play"-spel. Eller Saturn Bomberman, med stöd för upp till 10 spelare. Det är förstås inte mycket nytt i det, men jag tycker i alla fall att det är roligt. 

Andra kul titlar är exempelvis Three Little Dwarves, Braindead 13, Nanatsu Kaze no Shima Monogatari. Margic Carpet spelade jag mycket av, liksom Destruction Derby, och till och med äventyrsspel som D no Shokutaku och Enemy Zero som få verkar uppskatta. 

Det är sånt jag tycker är det roliga med Saturn, snarare än det fåtalet spel som kom hit och känns allmänt "meh".

PS1 hade visserligen också många kul udda spel, men jag tror att PS1 hade ett sånt överflöd av spel att man känner sig överväldigad. Till Saturn finns ju faktiskt möjligheten att samla på sig allt bra och spela genom det. Totalt släpptes 1028 Saturn spel (ungefär lika många som till Famicom), men av dessa släpptes 775 endast i Japan. 

Till PS1 släpptes många fler spel, så många att jag hittar olika uppgifter. Många spel släpptes dessutom i flera utgåvor, budgetversioner osv. Det släpptes minst sex NBA Live spel, och åtta olika Madden NFL. Eller kanske beror det på att Saturn spel känns lite stiligare? Att Saturn konsolen känns stiligare än den väldigt enkelt designade PS1?

november 02, 2024

Pc Engine Duo RGB-modd

Det kanske kan vara av intresse för köpare och läsare att få höra om hur jag kämpade med en RGB-modd till Pc Engine Duo.

Eftersom detta inlägget inte handlar om Pc Engine eller Pc Engine Duo så tänker jag inte gå in på vad det är för konsoler. Kortfattat kan sägas att det var den första 16-bitskonsolen och släpptes 1987 i Japan. Till skillnad från andra "okända" historiska TV-spelskonsoler (som 3DO, CDi, och möjligen kan man räkna in Neo Geo) är Pc Engine väl värd att testas, köpas och spelas. 

Ett problem är att vill man spela CD-spel är det lite krångel om man vill få ut RGB-bild. Det kräver då att man moddar konsolen, vilket inte är helt enkelt. Jag har haft två tidigare kollegor som gjort RGB-moddar. Efter en paus har vi nu börjat igen med en tredje kollega. 

Modden såg okej ut i de flesta spel. Färgerna såg väldigt klara och skarpa ut. Men när jag testade Aurelia, eller Auleria som det också kallas (r och l uttalas lika på japanska) så såg något konstigt ut redan i startskärmen.

Här är en gameplay video på Aurelia i emulator.


   

Men så här såg bilden ut i konsolen.


Problemet är att den är för ljus. Så här såg Columns ut.


Vilket kanske kan tyckas okej, tills man jämför med hur det ska se ut:


Jag frågade min kollega vad det kunde bero på, och han sa att han bara följt instruktionerna. Tyvärr sa han att det skulle vara mycket jobb att öppna upp och byta ut komponenterna eftersom han satt krympsladd runt dem.

En möjlighet är att sälja den som den är, men min policy är alltid att jag inte säljer något som jag själv tycker är dåligt. Alltså, jag säljer inte saker som bra skick om jag tycker det är dåligt skick, och jag säljer inte konsoler som jag tycker inte går spela på. 

Till slut fick jag tipset av en annan kollega jag har att sätta in motstånd i själva kabeln. Det gör att man kan reglera ljusstyrkan.

Kabeln är en av de jobbigaste sakerna med en RGB-modd till Pc Engine. Det finns färdiga köpa från Storbritannien, men de kostar 300 kr + moms och införtullningsavgifter. Då är man uppe i närmare 500 kr. 

Man kan också bygga en egen, men det innebär att löda 9 små pinnar. Alla pinnarna måste lödas på plats, det är lätt göra fel, och det är också lätt att plasten börjar smälta. Alla mina kollegor har hatat det. Det tar nånstans mellan 1-2 timmar bygga en sådan kabel.

Det finns heller inga billiga kinaproducerade kablar använda sig av eftersom ingen billig kabel har alla nio pinnarna kopplade. Har de alla pinnarna kopplade kan man bygga om i andra änden, men saknas det så går det inte. 

Ett tag hade jag funderingar på att använda en Neo Geo RGB-kabel, men problemet där är att Neo Geo inte har stereoljud. Så man kommer inte få stereo till sin Duo. Köper man en konsol för 3000 kr kanske man blir besviken om man inte har stereoljud, tänker jag. Pc Engine har alltså stereo.

Det är troligen en sådan sak de flesta inte ens hade märkt, men jag kan inte lura folk och undvika nämna det. 

Till slut gjorde jag en specialbeställning hos en kinesisk tillverkare, som byggde kablar efter mitt diagram med alla pinnarna kopplade. De kablarna kostade då bara kring 50 kr, om ens det. Det kändes som en helt acceptabel budgetversion. De surrar lite men funkar i övrigt.


Här har jag lödat in ett 100 ohm motstånd , och lyckligtvis blev bilden mörkare. Det var tur inte bilden var för mörk, för jag hade inte kunnat göra den ljusare lika enkelt.

Sen bad jag min kollega testa spelet Aurelia, med liknande 100 ohm motstånd i modden. 


"Komposit" är alltså original, utan RGB.

Som synes är det nu väldigt lika i färger mellan modd och original. Det är det jag tycker man bör sträva efter. Det innebär att färgerna inte blir lika skarpa som vissa moddar, men de blir åtminstone rätt.

Det kan nämnas att det inte är ovanligt att AV.-moddar, oavsett om det är AV eller RGB, blir för skarpa och tar bort lite av nyanserna. Det är något man kan märka på vissa famicom AV-moddar. Det är en balansgång, för man vill ha skarpa färger, men man märker det först i vissa spel att gråa nyanser försvinner. 


Så här ser konsolen ut. (länk till varan) 

Det är rätt mycket att testa på en Duo. Den släpptes redan 1991 och lasern på CD-enheten är inte alltid helt pålitlig. Den kan överhetta och sluta läsa. Min kollega har testat den i ett par timmar. 

Men den är också, vill jag hävda, en av de stiligare konsolerna från sin period. Jag har alltid tyckt att just den vita Pc Engine Duo är den vackraste retrokonsolen.

Jag säljer konsolen med en strömadapter för europeiskt elnät och då RGB-kabeln jag precis beskrivit. Pris är för närvarande nedsatt till 2990 kr. Delvis har vi kunnat sänka priser nu när kemikalieskatten inte längre gäller retro-spel. 

Hoppas att någon uppskattar arbetet vi lägger ner för att försöka sälja bästa varor till bästa priser. Det gör att vi kan köpa in fler också.

För den som är intresserad kan vi även RGB-modda Duo du skickar in själv. Pris för närvarande är 800 kr, plus 150 för kabeln (som kräver lite extra arbete). Eller köp en bättre kabel från retrogamingcables, vi moddar efter samma standard som den kabeln.

mars 16, 2018

Vad är Puyo Puyo och varför är det så populärt i Japan?

Vid första anblick kanske det bara ser ut som något färgglatt pusselspel som försöker efterlikna Columns och Tetris. Men det finns fler bakomliggande faktorer till varför denna spelserie vuxit sig så stor.

Själva spelmekaniken går ut på att kombinera färgerna, precis som i spel så som Columns och Dr. Mario. Man får en slumpvis utvald bit av två ihopsatta "Puyos" att snurra på tills du bestämt dig för var du ska placera dem. När fyra eller fler puyos av samma färg angränsar till varandra lodrätt eller vågrätt (inte diagonalt) så spricker alla i den gruppen och försvinner. Skillnaden är att inga Puyos är statiska, utan att gravitationen alltid tar över och de sjunker nedåt om det inte finns mark eller någon annan Puyo under dem, även när en färgmatchning inte är gjord.

 

Det första Puyo-spelet som gjordes var 1991 till MSX och FDS. Det är utvecklat av Compile och innehåller karaktärer från deras egna rollspelsserie Madou Monogatari. De bitar man spelar med i alla Puyo-spel, även kallade "Puyos", är Compile's motsvarighet till Dragon Quest's "Slime", eller Final Fantasy's "Flan", d.v.s. en av de första basic-fienderna man möter i ett typiskt japanskt rollspel. Puyo-spelen är alltså en spinoff som haft större genomslagskraft än ursprunget.

 Bildresultat för puyo puyo MD screenshots

Compile började sedan att samarbeta med Sega. Där fokuserade man mer på VS. play än Single Play. Spelar man 2 spelare mot varandra attackerar man varandra med "skräp"-puyos som uppstår när man gör kombos/chains. Bilden nedan visar några exempel på strategier man kan använda sig utav.



Sedan dess har spelen fått en uppsjö olika uppföljare. Uppföljarnas titlar kan tyckas märkliga för de som inte kan japanska, men faktum är att de är ordvitsar baserade på hur siffrorna uttalas. Engelskans "two" skrivs som "Tsuu" i Japan, "Sun" (sol) är en hint till den japanska siffran 3 (San) och på fjärde spelet har man lagt till "~n" i slutet på ordet Puyo för att på så sätt skapa siffran 4 (Yon) osv.

mean bean machine Kirby's Ghost Trap
Då RPG-serien Madou Monogatari inte släpptes utanför Japan är det lätt att förstå varför vi här i väst inte känner igen karaktärerna från Puyo Puyo. De enda västerländska spelen som kom ut var Dr Robotnik's Mean Bean Machine till Sega Megadrive och Kirby's Ghost Trap till Super Nintendo, som var omgjorda versioner av Puyo Puyo med utbytta karaktärer. Det var först på 2000-talet, när de nya spelen till Game Boy Advance, Gamecube osv. döptes om till Puyo Pop, som vi i Europa och USA fick ta del av utbudet.

 puyo pop fever



oktober 20, 2017

Japanspel nyhetsbrev v.42 - 2017

Vårt förra nyhetsbrev resulterade i att Hotmail spam-markerade vår e-postadress, så flera kunder har inte fått orderbekräftelse. När de har mejlat oss har de inte heller kunnat se våra svar. Vi hoppas det inte sker igen.

Nyinkommet
I början av hösten fick vi in den ovanliga PSX-konsolen, en japansk konsol som spelar PS1, PS2 och DVD-skivor (japansk region) samt har hårddisk. Det samma gäller Epoch Super Cassette Vision, vilket inte händer så ofta. Vi har fått bygga en RGB-kabel själva eftersom de inte säljs. En Pc Engine Core Grafx konsol och en röd Twin Famicom är också i lager just nu. Några nyligen återaktiverade FDS-spel är bland annat Green BeretEsper DreamDoki Doki Panic och Kiki Kai Kai (föregångaren till Pocky & Rocky).

Andra populära spel som är åter i lager är t.ex. GB-spelet Bomberman GB3, FC-spelen Rockman 2BananaEggerlandDon Doko Don och Solomon’s Key, Saturn-spelen Panzer DragoonGuardian Heroes och Dead or Alive, N64-spelen Mischief Makers och Rakuga Kids, samt Jikkyou Oshaberi ParodiusMickey Mani aCotton 100% och alla Sailor Moon spel till SFC. Dessutom en hel del MD-klassiker så som Alien StormGolden Axe och Rambo III.

Det händer ibland att vi får in spel som vi aldrig haft i lager tidigare, och som vi kanske aldrig kommer få in igen: det har hänt nu i och med Snow Bros, repron Somario och de två ovanliga Starwars- spelen. Även det lite mer okända GB-spelet Lucle kan vara värt att nämna. Och några till.


Veckans tips
Vi fortsätter i kategorin ovanliga och udda spel som ofta missas.
Underskattat actionspel i Bomberman-stil
Samling av olika minispel med stöd för 4 spelare. Perfekt partyspel
Pac-In-Time (SFC)
Färgglatt och humoristiskt plattformsspel med Pacman
Ovanligt plattformsspel med två poliser som har lite kultstatus i Japan

Slutligen kan vi informera om att vi har börjat lägga upp nya YouTube-klipp igen, nu filmade med en kamera vilket går fortare spela in med än en recorder.

juni 16, 2017

Japanspel Nyhetsbrev v.24 - 2017

Det förra (första) nyhetsbrevet var tänkt som ett test och gick till vår förvåning ut till 480 personer men vi har bara fått positiv feedback hittills. Faktum är att många tidigare har efterfrågat om vi kan mejla när vi får in nya varor men vi har inte satt oss in i nyhetsbrevs-funktionen förrän nu. Vill ni inte ha nyhetsbrev får ni logga in påjapanspelshop.se och avbeställa nyhetsbrevet helt enkelt.

Nyinkommet
Vi har nu en AV Famicom och minst en ny-moddad Famicom åter i lager. Även en del populära Famicom-spel så som Balloon Fight (99kr), Gargoyle’s Quest 2 (299 kr) och Ice Climber (79kr) . Även den ovanliga kassetten Robot Block finns just nu i lager med tillbehör (499 kr).

Vi har flera olika modeller på GameCube- och Nintendo 64-konsoler uppe, de ligger på Tradera just nu men kan läggas i webshoppen för er som hellre handlar här. Samma sak gäller GBA konsolen Midnight Blue (499kr) och de boxade PS2 konsolerna.

Populära SFC-titlar åter i lager är t.ex. Seiken Densetsu 3 (149kr), Rockman X (179kr) och Chrono Trigger (79kr). Förra veckan fick vi en ny förfrågan på vår bästsäljare Super Mario RPG med engelsk text. De är just nu slutsålda och vår tillverkning av etiketter har tyvärr tillfälligt stannat av. Men på kundens begäran la vi så länge ut enrepro-kassett utan etikett. Detta kan vi givetvis göra på fler spel.
 
Övriga nya titlar som kan vara intressanta är Puzzle Arena Toshinden (249kr) till PS1 som vi aldrig haft i lager tidigare, samt kultspelet Linkle Liver Story (99kr) till Saturn.

Här ett urval av annat nyligen återaktiverat som kan vara av intresse. Fler varor i nästa nyhetsbrev!


Detta är bara ett urval.
Nyinlagda varor ligger som vanligt lätt åtkomliga på startsidan i vår webbshop.

Veckans tips
Den som vill ha en billig turbofunktion till sin FC kan köpa en Famicom Joyball kontroller (79 kr). Vi fick tipset från en japansk reklamlapp. Handkontrollen i sig är rätt värdelös, men sätter man de n på golvet och trycker med foten så får man autofire i t.ex. ett krävande shooter-spel. Detta kan man givetvis göra även med andra handkontroller till extensionport t.ex. den populära kontrollern från Hudson (179 kr).

Gillar du spel som kombinerar olika spellägen såsom Guardian Legend så är Ginga Denshou (fr. 99 kr)  till FDS att rekommendera. Vi har även bloggat med video om spelet för att flera ska upptäcka det.

Ett annat spel som inte så många känner till är plattformsspelet Action Pachio (nu 69 kr) där man spelar som Pachiokun som annars bara brukar vara maskot i olika Pachinko-spel. Vi har spelat in en demovideo som ni ka n se i vår annons.

juni 02, 2017

En Dreamcast sticka som inte fungerar


Jag fick precis in en DC sticka i fint skick som jag sett fram emot. Vi säljer dessa för 700-800 kr, vilket är rätt bra pris, särskilt med tanke på frakten från Japan. Ofta är de tyvärr gulnade eller slitna men denna var fin.

Till min förvåning fungerade dock flera knappar inte. Jag testade den på en PC med en Dreamcast adapter vilket är smidigt för då kan man i Spelenheter testa handkontrollens ganska enkelt. Jag säljer inte DC adapters pga jag tror efterfrågan är låg, men vi har en för Saturn till salu.



Den är av bra kvalitet så förvånande att ingen köpt den än.

DC adaptern visade att flera knappar inte fungerade. Två av knapparna var väntade, eftersom stickan har två knappar mer än vad en vanlig handkontroll har, och de kan därför inte testas. Men flera andra knappar fungerade inte.

Jag tänkte att det kanske var något fel på adaptern eller något med datorn som inte fungerade. Det hade inte varit första gången för ibland ställer olika drivrutiner till det för varandra. Så jag fick koppla upp en DC konsol och testa stickan igen, och mycket riktigt var det ett par knappar som inte fungerade.

I detta läget har man två val. Antingen säljer man stickan som defekt, eller så försöker man fixa den. Säljer man den som defekt får man förstås mycket mindre för den. Å andra sidan finns det en risk när man ska försöka laga att det tar lång tid, och än värre att man i slutändan ändå inte lyckas fixa det. Jag måste ju trots allt försöka hålla en viss timlön och kan inte kasta bort flera timmar varje dag.

Men jag öppna upp stickan och den såg fin ut. Testade alla säkringar invändigt så ingen var trasig. Säkerställde att knapparna inte glappade genom att flytta runt de olika kopplingarna. Testade byta sladden från stickan till datorn, utifall det var kabelbrott. Provade rengöra de invändiga kontakterna lite.

Sen googlade jag på det och hittade en instruktiv video där någon annan hade samma fel och lagade det:
_

Han öppnade dock upp fronten och plockade ut alla knappar och rengjorde. I detta läget bestämde jag mig för att ge upp, för ska man öppna fronten också finns risk att saker börjar trilla ut. Jag vet faktiskt inte eftersom jag inte gjort det innan men det började kännas krångligt.  C och Z knappen vet jag t.ex. inte ens hur jag ska testa.

Särskilt när man gör något första gången kan det vara extra tidskrävande. Det har hänt flera gånger att jag skruvat ihop allt och insett jag missat något (t.ex. ett kontaktgummi ligger fel så en knapp inte kan tryckas ner) och då är det bara öppna allt igen och rätta till det. Eller så fixar man den "nästan", men upptäcker att något inte fungerar 100%. T.ex. en knapp som kanske är precis lite för seg för att vara acceptabel och så vet man inte om man ska sälja den som defekt eller fungerande. 

Vissa konsoler öppnar jag och försöker fixa, men det gör jag eftersom jag numer har erfarenhet att veta vad för fel som kan fixas snabbt. T.ex. på Super Famicom konsoler är det ofta connectorn som behöver rengöras och ibland bytas. Jag testar även säkringen och regulatorn. Är det något annat så säljer jag hellre konsolen som defekt för då är det ofta mera tidskrävande problem, såsom att byta kondensatorer, vilket inte skulle löna sig eftersom jag säljer konsoler för 250-300 kr om de är i normalt skick och cirka 150 kr defekta.

Nintendo DS och DS Lite säljer jag också defekta. Det är för pilligt att öppna upp skalet och de är värda för lite för att det ska löna sig. Jag säljer dem fungerande för 300 kr och defekta för 100-150.  Jag tänkte jag skulle försöka laga en defekt touchskärm på en DS Lite en gång så jag köpte in sådana, men det var så mycket jobb med att öppna och försöka få loss kretskorten invändigt. Det sitter en kabel under DS connectorn som jag inte lyckades få tillbaka in där den satt. Så nu säljer jag bara skärmarna:

39 kr på Tradera


En halvt fungerande DS eller DS Lite är ett mycket prisvärt sätt att spela GBA spel förresten. Det räcker ju om ena skärmen fungerar i så fall. Jag brukar ha någon sådan på Tradera (ska lägga upp en till snart).

GBC och GB vet jag däremot hur man får att fungera och det är inte så pilligt så de fixar jag alltid till, om det går.

Hur som helst, jag la ut stickan på auktion. Går ut 7:e juni:


Jag säljer ganska ofta defekta varor, och det är bra för det finns många som har mer tid än vad jag har och gärna sitter några timmar som hobbyprojekt med att försöka fixa dem.

Just stickor kan ofta modifieras också till att fungera till andra konsoler vilket vissa gör, men det skulle vara för tidskrävande för att vi skulle tjäna på det.

Jag har just nu även en auktion på 3 st icke-fungerande Saturn konsoler. De har legat på vinden i 2 år nu så jag tänkte se om någon vill ha dem, annars kastar jag dem. Och så har jag 2 st defekta famicom konsoler på Tradera.